"Jag-hör-men-jag-lyssnar-inte"-människor gör mig fullkomligt galen! Det finns en sådan människa i mitt liv. Någon som står mig väldigt nära och någon som jag älskar av hela mitt hjärta. Och jag vet att denna person älskar mig minst lika mycket tillbax och inte menar något illa, men varför är det så förbannat svårt att lyssna på vad en annan människa säger och känner och verkligen lyssna?! Visst, alla dagar i veckan kanske man inte orkar - det gör inte jag heller! Men att ge en människa "halva örat" varje gång den berättar något, det är rent ut sagt förjävligt!
