vuxna människor?
Jag trodde vi kommit upp i den ålder som kallas "vuxen"? Jag trodde vi blivit så pass mogna och ärliga? Raka? Men jag har gång på gång fått inse att jag haft fel om vissa människor omkring mig.. Jag var väl naiv och som antog att skitsnacket bakom ryggar var över!?
Det är nog sant som dom säger - en del växer aldrig upp...
Det är nog sant som dom säger - en del växer aldrig upp...
hänt sen sist?
Jobb, jobb och åter jobb.. Gustafsson har numera tre jobb att bolla med. Men än så länge så går det bra! Fast tid och frihet bara rinner iväg. Det känns som om jag inte hunnit göra något kul på sista tiden, och bara koppla av. Men det har jag väl - fast inte som förr!
Men men, nog om tråkigheter..
Eller skit i allt för ikväll förresten, pallar inte blogga just nu ;)
slut i rutan
Väckarklockan ringde redan kl 7 i morse.. Där försvann min sovmorgon! Var hos läkaren 8.15 för provtagning av mitt sköldkörtelvärde. Men. Nu till det konstiga - jag hade inget blod! Tillslut fick hon sticka mig på handen och efter vad som kändes som ett bra tag lyckades hon fylla ett rör. Detta har jag aldrig varit med om tidigare. Det brukar forsa ur mig! Men men.. Efter det drog jag och Admir till Witten och avnjöt en härlig hotellfrukost! Sen vidare mot netonnet och hansa! Vi kom hem runt lunch och jag kunde inte kalla mig själv för människa just då så jag parkerade mig själv på soffan och somnade. Vaknade nu.
Nu blir det en promenad med Mini. Och en dusch!
Sen kanske fotboll? Heja KFF!
Nu blir det en promenad med Mini. Och en dusch!
Sen kanske fotboll? Heja KFF!
fullständigt normalt i vår vänskapskrets!
Anna hög på sparris en onsdagskväll...
Och jag, jaa.. Jag väljer att inte kommentera..
lättroad en onsdagskväll
Suddig - jaa jag vet! Men fuck it!
min dag so far
Dessa pinglor jag jag spenderat dagen med, eller ett par timmar iallafall ;)
Kl 11 parkerade jag mitt ass hos frisören - tre timmar senare mötte jag upp dom fina för en välbehövlig lunch! Och Gustafsson är nöjd - det händer inte ofta! Jag har inte ens stylat om det, och det har nog aldrig tidigare hänt.. Men åter till ämnet. De tre damerna åt god mat på 4-kök! Efter det rullade jag proppmätt hemåt för att kissa Mini och sedan stoppa ner henne i väskan för att åter igen möta upp girlsen för lite shopping ;) Ett par byxor, fyra linnen, ett par shorts och lite annat smått och gott följde med mig hem. Vi hann även med lite glass på Ben & Jerrys, men jag fick nöja mig med en kaffe och titta på med avund när dom smaskade i sig. Allergi suger.
En kaffe på Ben & Jerrys.. Och nu är jag blond och lite kortare klippt ;)
Ful min, men men...
Pusskalas ♥
Efter ett par mysiga timmar men flickorna mötte jag upp mamma för att shoppa vidare på baronen. Mini blev ompysslad av en random kille och njöt ganska duktigt. Haha. Hon blev ganska ställd, hennes blick hade jag betalat för för att få på bild! Efter det kom Karin förbi hemma hos mig på fika och jordgubbbar ;) Vi fördrev ett par timmar ihop och nu sitter jag här nerbäddad i soffan med Mini tätt intill.. Kvällen är fortfarande oplanerad, men det är ju trotsallt lillördag så vi får väl se om något kul dyker upp! En sväng på stan kanske..?
Ps.
Bilderna är från Marlenes blogg ;) Hon var en flitg fotograf idag!
just nu
Jag ser inte allt för pigg och fräsch ut med den bjuder jag på ;-)
nu tar gustafsson helg!
Jaa det ni, det gör jag. För det har jag förtjänat. Är nu ledig i hela åtta dagar. Från jobb nr 1 iallafall. Jobb nr 2 ska jag ta tag i på torsdag tror jag och så får vi väl avvakta och se om jobb nr 3 låter mig njuta av min ledighet eller om jag måste rycka in där! Jag har många bollar i luften just för tillfället och jag jonglerar (stavning?!) riktigt bra om jag får säga det själv!
Min tisdag har spenderats på jobbet.. Det har varit lugnt och skönt, lite för lugnt kanske. Jag råkade somnade under filmen vi fördrev lite tid med. Men det får man ibland tycker jag ;) Jag hann även med en snabbfika med Kikki ikväll innan jag kröp i säng. Mys mys. Men nu ligger jag här nerbäddad och roar mig med samma sak som igår - läser bloggar och slösurfar. Det har lixom blivit ett måste på sista tiden innan jag kan somna. Det och Sudoku! I vanliga fall brukar jag ligga i sängen med mobilen i näven men på senare tid har jag påminnt mig själv om att jag faktiskt äger en dator! Lite lyx i vardagen är ju aldrig fel.
Nu ska jag återgå till mitt bloggläsande och mina pinglor på MSN ;)
Hörs när vi hörs.
Nattnatt!
Ps.
Detta är riktat till dig Marlene - min rumpa känns bättre nu...
Det är kanske sant att man vänjer sig tillslut?
Vid en hård sadel alltså - inget annat!!
rump & bitchuppdatering
Eftersom att temat som avslutade gårdagens inlägg fick positiv kritik så fortsätter jag väl i samma genre idag. Så för er som är nyfikna på rumpuppdatering - läs vidare. Ni andra kan ju hoppa ner en bit! Så för er som vill veta - min smurfrumpa värker fortfarande och smärtan som gick igenom min kropp när jag satte mig på sadelfan idag på morgonen var näst intill olidlig!! Det är ett helvete rent ut sagt och den enda pepp och sympati jag fått är "haha, du vänjer dig!" Jag funderade helt seriöst och ärligt på att sätta en kudde mellan mig själv och cykeln idag på morgonen. Men jag kom ganska snabbt på att det var en dum idé. För det första så skulle det se jävligt dumt ut och för det andra så hade jag nog hunnit tappa den en sisådär 100 gånger innan jag hunnit fram till jobbet. Och gå var ju inte ett alternativ så jag bet ihop!
Förutom att jag plågats av en jävla smärta så har en jävla brud hemsökt mig inatt. Hon trängde sig in i mina tankar igårkväll och hon fanns i mina drömmar när jag äntligen somnat. Den jäveln! Så kort och gott - förutom rumpont och en bitch som förstör min sömn så har det inte hänt något speciellt det senaste dygnet...
Får se vad kvällen bjuder på. Nu åter till jobbet. Film!
Förutom att jag plågats av en jävla smärta så har en jävla brud hemsökt mig inatt. Hon trängde sig in i mina tankar igårkväll och hon fanns i mina drömmar när jag äntligen somnat. Den jäveln! Så kort och gott - förutom rumpont och en bitch som förstör min sömn så har det inte hänt något speciellt det senaste dygnet...
Får se vad kvällen bjuder på. Nu åter till jobbet. Film!
sista minuterna första dagen denna vecka
Sova var det ja, jobb idag, jobb i morgon..
Försöker, men det går inte..
Fyra små ord räckte för att göra mig sömnlös. Tänk att man ska vara så lättpåverkad och osäker. Fan. Förlåt, men det bara kom. Bäddade precis ner mig i sängen i hopp om att jag skulle bli trött men hamnade i sittande position med datorn i knät. Mini ligger bredvid mig med busen och psykar mig och piper och vill leka men jag är inte alls på humör. Jag ägnar de sista måndagstimmarna med att läsa bloggar och surfa runt på nätet istället..
För övrigt så har jag ont i rumpan, eller på kanske det heter? Jag cyklade nämnligen till och från jobbet idag - på en cykel med en sten till sadel. Jag säger bara aj! När morgondagen är över kommer jag ha en smurfrumpa!
Nee, jag känner att mitt blogganade börjar spåra ur lite nu, så jag ska nog hålla mig borta från tangentbordet och ägna mig åt lite tidsfördrivande sufrande istället.
Är det tröttheten som smyger sig på kanske?
glömma & förlåta
Att kunna ta emot en ursäkt är en viktig egenskap.. Men det är något jag personligen har väldigt svårt för. Ett förlåt är så lätt att säga. Ett förlåt är ju bara ett ord... Men för att kunna växa som människa och gå vidare här i livet så måste jag lära mig att acceptera en ursäkt! Så det är precis vad jag ska göra nu. Jag ska förlåta de misstag som begåtts, jag ska acceptera ursäkten och jag ska lita på att personen i fråga förstår innebörden i ordet förlåt. Och att det är en ärlig och uppriktig ursäkt.
Men att glömma, det är uteslutet, än så länge.. Och enligt mina egna erfarenheter så kan man aldrig glömma - men man kan lära sig att leva med det. Och för att göra det så måste man först förlåta..!
Men att glömma, det är uteslutet, än så länge.. Och enligt mina egna erfarenheter så kan man aldrig glömma - men man kan lära sig att leva med det. Och för att göra det så måste man först förlåta..!
njuta utav solen?
Inte jag inte, jag jobbar.. Mår egentligen skit. Det känns som att det blir värre och värre för varje minut som går. Men, det är väl bara till att bita ihop. Nu är det bara lite studentfirande kvar sen är denna dagen slut. Jag jobbar i morgon också sen tar jag lite välbehövd lediget!
är inte riktigt mig själv
Efter ett par timmars vridande och suckande i sängen igårkväll lyckades jag tillslut somna. Jag vaknade väl sisådär 100 gånger under natten men känner mig ändå helt ok utvilad idag..
Men jag kan inte hjälpa att tankarna surrar tillbaka till igår kväll, vad fan hände?! Det där var inte min kropp, inte mitt psyke! Jag är ju alltid den som är stark och envis. Jag brukar kunna hantera allt som kommer i min väg. Med inte nu längre...?? Jag känner mig fortfarande inte som mitt rätta jag.. Ångesten och paniken ligger där och bubblar och pyr under ytan. Jag kan känna det. Nästan ta på det..!
Men jag kan inte hjälpa att tankarna surrar tillbaka till igår kväll, vad fan hände?! Det där var inte min kropp, inte mitt psyke! Jag är ju alltid den som är stark och envis. Jag brukar kunna hantera allt som kommer i min väg. Med inte nu längre...?? Jag känner mig fortfarande inte som mitt rätta jag.. Ångesten och paniken ligger där och bubblar och pyr under ytan. Jag kan känna det. Nästan ta på det..!
vad händer med min kropp?!
Har jobbat hela dagen och allt har varit lugnt och helt normalt. Drog ut till mamma när jag slutat för att hämta hem Mini och sen vidare hemåt - och då började det.. Jag satt i soffan med Admir när jag plötsligt kände en jävligt obehaglig känsla sakta fylla hela min kropp... Vet inte vad det var eller varför eller hur jag ska beskriva känslan. Jag kunde inte sitta still, samtidigt som jag inte kunde röra mig. Jag ville inte bli rörd, samtidigt som jag bara ville bli hårt omhållen. Jag kände hur tårarna var påväg, men ändå kom det inga. Jag kände hur jag fick panik i min egna kropp och allt jag ville var att komma därifrån. Jag var tvungen att påminna mig själv om andningen. In genom munnen, ut genom näsan.. Satte mig ute på gården en kort stund för att få lite luft, men jag vet inte om det hjälpte.. Är det detta som alla kallar ångest? Panikångest? Har jag blivit så påverkad av allt som hänt?
5 år senare
... så var det dags igen. Men denna gången var det inte min tur, utan Joannas - studenten! Kan inte fatta hur fort tiden rusar iväg! Kameran låg tyvärr i väskan under hela firandet så jag lyckades varken få gräddkrig eller sång på bild eller film :(
Försöker komma ihåg vilka tankar som for igenom huvudet vid denna tidpunkt för ca 5 år sedan, men jag minns inte. Vad hade jag för framtidsplaner? Var jag så lycklig som man "ska"? Var jag nöjd med mitt liv so far?
Inga svar, som vanligt..
tillit
Hur vet man när och om man kan lita på en person? Är det när personen i fråga säger att man kan det eller är det när man blivit bevisad att så är fallet? Jag önskar att det vore det förstnämnda, för då vore ju livet a piece of cake! Men sedan när var livet enkelt? Okomplicerat?
Det här med tillit är ett knepigt påhitt.. Jag brukar inte ha svårt att lita på människor, jag vill väl tro det goda om alla, men svik mig en gång - och jag har svårt att lita på dig igen...
Varför ska livet vara så svårt? Säger någon att det är enkelt så kan dom, ursäkta mig men - köra upp det någonstans!
Det här med tillit är ett knepigt påhitt.. Jag brukar inte ha svårt att lita på människor, jag vill väl tro det goda om alla, men svik mig en gång - och jag har svårt att lita på dig igen...
Varför ska livet vara så svårt? Säger någon att det är enkelt så kan dom, ursäkta mig men - köra upp det någonstans!
funderingar
Jag önskar att jag vore mer delaktig i ditt liv..
Eller att du vore mer delaktig i mitt kanske..?
Jag vet inte...
Eller att du vore mer delaktig i mitt kanske..?
Jag vet inte...
drömmar
Trodde den här perioden var över. Men icke, där hade jag fel. Det har varit lugnt den senaste tiden, utan galen fantasi som flödar under nätterna. Men nu är de konstiga drömmarna tbx. Inatt var det en himla blandning av enorm lycka och massa tårar. En önskan om att vakna men samtidigt en önskan om att aldrig vakna...
Betyder våra drömmar något? På riktigt? Försöker vi få oss själva att inse och förstå? Eller är det bara människans sätt att få utspel för sina känslor, fantasier och tankar?
Betyder våra drömmar något? På riktigt? Försöker vi få oss själva att inse och förstå? Eller är det bara människans sätt att få utspel för sina känslor, fantasier och tankar?
kan tårar ta slut?
Igår hade jag svarat ja på den frågan, men nu vet jag att det inte är sant... Och på ett sätt känns det som en lättnad, för gråter man gråter man ju för en anledning. För att det finns känslor kvar, och för att det är äkta...
tankar just nu
Försöker förstå, försöker hitta svar.. Men utan att lyckas. Hur mycket jag än vrider och vänder på det som hänt så kommer jag inte fram till något. Hela min kropp värker och jag mår så illa. Vet inte hur jag ska hitta ut ur detta jävla mörker. Jag kan inte se något ljus i slutet utav tunneln, det är bara ensamhet och mörker överallt..
Jag hatar att inte veta vad jag känner, det är krig i hela min kropp. Jag kan inte gråta, jag kan inte skrika. Jag bara är. Min kropp känns som ett tomt skal. Min själ, mina känslor och mina tankar har checkat ut.
Respekt - vad är det?
Ärlighet - finns det ens på denna jord?
